Tips mot matvägran

Precis som andra barn kan barn med PKU vara mer eller mindre matglada. Det kan gå i perioder eller så är maten ett ständigt problemområde och det kanske inte så konstigt – det är ju ett så stort fokus på maten.

Och barn är smarta: de lär sig snabbt att mat är ett maktmedel. Ett extra effektivt sådant, eftersom maten är själva behandlingen vid PKU. Hamnar man i onda cirklar krävs det list och kunskap för att bryta dem. Kanske passar några av dessa tips.

 

Ignorera och förstärk

De flesta barn är väldigt förtjusta i uppmärksamhet. Faktum är att många föredrar negativ uppmärksamhet (t ex tjat och gnat) framför ingen uppmärksamhet alls. Det är därför bra om man kan försöka låta bli att tjata – det är ofta bara kontraproduktivt. Uppmuntra eller påminn i stället – det skapar en trevligare atmosfär vid bordet. Försök att ignorera det beteende du inte vill se (t ex att barnet bara petar i maten) och förstärk det beteende ni eftersträvar (t ex att barnet smakar) genom att bekräfta barnet när hon/han smakar.

Försök att inte lägga så stor värdering i det som utspelar sig vid bordet. Undvik till exempel att säga ”vad duktig du är som ätit!”. Risken finns att barnet, den dag aptiten är sämre, inte känner sig lika duktig. Måltiden ska inte vara en prestation, utan målet är att barnet på sikt ska hitta sin egen inneboende vilja att äta.

Kanske har du och barnet även olika uppfattningar om hur mycket mat som är lagom? Kom ihåg att proteinersättningen också ger energi och bidrar till mättnad, så om barnet växer som det ska, är nog intaget också i sin ordning. Om inte, prata med ditt barns dietist om förslag på extra energirik mat.

Krångel med proteinersättningen

Om barnet inte får i sig tillräckligt med proteinersättning finns det lite olika alternativ att prova. Har man ett pulver som blandas kan det vara roligt att få en ny, snygg flaska att dricka det ur. Dricks den kyld och med lock blir smaken heller inte lika påträngande. Det kanske också kan vara läge att prova nya smaker eller former av proteinersättning, för att hitta något barnet tycker bättre om.

En bra rutin är att ta proteinersättningen precis före maten. På det sättet är du säker på att magen inte blir full innan proteinersättningen är uppäten. Du hjälper även barnet att lyssna till sina hunger- och mättnadssignaler. Om proteinersättningen tas efter maten innebär det kanske att barnet först äter sig mätt på mat för att sedan vara tvungen att pressa i sig proteinersättningen.

Hoprört = läskigt!

Det är inte ovanligt att barn upp till skolåldern ogillar grytor och annan ”hoprörd” mat; många barn föredrar att se tydligt vad de äter och vill gärna komponera sin egen måltid. Kanske är det därför tacos är så populärt. Prova att applicera tacos-modellen på fler rätter genom att servera maten i små skålar som barnet själv får ta ur.

Att få vara kock

Den som äter PKU-kost har redan från början en starkt beskärd matrepertoar. Därför kan det vara helt okej att låta barn med PKU välja mer fritt vad de önskar äta. Till exempel kan de (inom rimliga ramar) få vara med och skriva sin egen matsedel. Det är inte att curla eller skämma bort dem utan bara ett sätt att hitta en balans så att kostbehandlingen inte tar bort matglädjen.

Om tid finns kanske barnet även kan få vara med och laga maten. Att skära, röra och blanda maten som sedan ska landa på tallriken – det kan vara nog så aptitretande.

Mindre tjat och mer mys

Många föräldrar till barn med PKU vittnar om hur viktigt det är att inte kommentera och prata så mycket om barnets mat. Det kan vara pressande som det är att äta en ganska annorlunda kost – om någon även står och suckar över att man äter för lite blir måltiden allt annat än rolig. Istället för att be lärarna på skolan att tjata kan man be dem helt kort rapportera vad barnet ätit (eller inte ätit) – så kan ni som föräldrar öka på med mer Fa under kvällen.

Även om ni i familjen inte äter samma sak är det viktigt att ha en gemenskap runt bordet. Ni andra är ändå modeller för barnet. Att äta mat i en PKU-familj är lite som att gå på restaurang: alla äter olika rätter – men matglädjen behöver inte vara mindre för det.

Att provsmaka

För många barn krävs det minst 15 provsmakningar innan en ny maträtt eller ett nytt livsmedel får äran att ta plats på ”gilla-listan”. Precis som för oss vuxna behöver barn dock inte tycka om allt – ibland hjälper det inte hur många gånger man än provar.

Visste du förresten att samma livsmedel smakar olika, beroende på i vems mun det landar? Dels har olika människor olika många smaklökar, dels kan man rent genetiskt vara olika känslig för framförallt beska smaker. Den som är extra känslig kallas supersmakare eller ”supertaster” som det heter på engelska. Man räknar med att ungefär 25 procent av befolkningen är supersmakare. För dem smakar till exempel broccoli, brysselkål och oliver mycket beskare än för andra, som inte är lika känsliga. En supersmakare har ofta mycket längre startsträcka innan han eller hon uppskattar ett nytt livsmedel, särskilt om det smakar beskt. Inte sällan kan det ta månader och år innan en smak ”sitter”. Det gäller alltså att ha tålamod – inte minst när man ska prova ut en ny proteinersättning.

Perioder av lågt Fa

I perioder när Fa-värdet blir för lågt, alltså under 80 mikromol/L, kan anledningen vara att barnet ätit för lite Fa. Fråga ditt barns dietist om råd – ofta kan det vara bättre att byta ut en bestämd mängd lågproteinmjölk mot vanlig mjölk i stället för att ge proteinrika livsmedel, eftersom barnet på sikt inte ska äta sådana. Låga Fa-värden kan också bero på att barnet växt fort och därför ”vuxit ur” sin ordinerade dos Fa och proteinersättning. Då kan man behöva ta några kliv framåt, för att ligga steget före igen.

Matkrångel vid sjukdom

Förkylning, magsjuka, feber – den som är sjuk har sällan någon aptit att tala om. I samband med en infektion stiger ofta Fa-värdet, eftersom kroppen tar av den egna muskulaturen för att få energi, om matintaget inte är tillräckligt. Det kan låta dramatiskt, men om det bara handlar om en kortare tid så är det ingen fara. För att förhindra höga värden är det bra om man försöker få i barnet proteinersättningen. Det är också bra om barnet kan dricka juice, saft, fruktsoppa, kräm eller isglass fördelat över dygnet. Rådgör med barnets dietist om hur ni ska göra i infektionstider.

Skriv ut

Du kan även läsa om;

Se även